16 december 2013

Nu är det dags

Nu var det dags igen, fjärde cancer beskedet. Den här gången var det en metastas från min tumör som satt på skinkan.
Jag har gått i tankar om att börja blogga förut men inte tyckt att mitt liv har varit speciellt intressant för andra, men jag sa till mig själv innan det sista cellgifts-uppehållet att skulle jag bli sjuk igen, då ska jag börja blogga. Så nu är jag här.
Min tanke med den här sidan är att ni ska få en liten inblick i sjukhusvärlden, så ni vet vad era skattepengar går till. Jag vill också visa att man kan leva ett ganska normalt liv fast man har cancer, allt går bara inte lika lätt!
En förhoppning är att det blir en levande sida, med lite kommentarer. Men helst vill jag ha frågor, och jag ska svara så gott jag kan utifrån mina erfarenheter!
Så idag satte behandlingen igång, en omgång med strålning. Totalt ska jag få fem omgångar av den radioaktiva kanonen som är laddad med Kobolt 60. Sen kommer det att rulla på med cellgifter i två månaders cykler, där det är två behandlingsdagar var fjortonde dag.

8 kommentarer:

  1. Hej Anders! Hur gick behandlingen idag? Hoppas biverkningarna blir minimala denna gång, tycker du har fått din beskärda del med råger vad gäller det. Hoppas ni kommer til Småland i jul, ser mkt fram emot att ses! Kramar från kusin vitamin

    SvaraRadera
  2. Den gick grymt bra, blir nog inte så mycket biverkningar, hoppas jag. Det är "bara" fem omgångar. Detta för att kunna fira jul och nyår i Småland. Hade det inte varit för all ledighet skulle jag fått cellgifter.Ha det så ses vi!

    SvaraRadera
  3. Hej Anders, det var längesedan sist! Tråkigt att höra att denna nedrans sjukdom haffat dig. Men som jag minns dig har du en orubbligt positiv inställning, och det hoppas jag kommer hjälpa till att ta kål på den jäkeln illa kvickt. Jag kommer följa din blogg och delar den vidare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra av dig! Inte så mycket att göra, mer än att bita ihop och visa vem det är som bestämmer!

      Radera
  4. Hej Anders,
    jag har läst dina inlägg. Det låter, trots allt, som att den positiva inställning jag minns att du hade från tiden i LA finns med dig, precis som Jenny skrev. Jag tror att det kan göra skillnad. Tänker på dig, kram Anna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vet du, go och gla hela dan! Man måste nog gå in med en positiv inställning, Annars pallar man nog inte!

      Radera
  5. En fråga, hur hanterar du ett fjärde cancerbesked?
    Svara bara om du orkar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svårt att svara på, men jag ser det som en tävling. och då gäller det att vinna. Sen ser jag mig inte som sjuk, och har aldrig tyckt synd om mig själv! Det var min farmor som lärde mig att det går över tills du gifter dig, och hur ont det än gör går det över! Sen brukar jag tänka att det finns dom som har det mycket värre än jag, jag kan ju nästan göra vad jag vill!

      Radera