Det är nog ingenting mot min fasters familj, hon gick bort på luciadagen och begravdes i mellandagarna.
Det var tungt men väldigt vackert i kyrkan! Det var längesen jag grät så mycket, livet kom ifatt mig lite. Och visar att ingen är odödlig, jag fick lite tankar om att det kunde varit jag. Även hon drabbad av cancer!
Men idag är det en ny dag, och det som har varit har varit! Så nu gör jag som jag brukar: SER FRAMÅT!
Så idag blir det minisemester med frugan bra middag och stor Frukostbuffé! Därefter är det bara att ladda mot nyårsafton. Sen har jag några veckor på mig att försöka bygga upp lite kondition, innan cellgifterna drar igång!
Är det nån som vill glömma bort verkligheten ett tag och bara sätta fokus på här och nu. Då har jag ett tips och det är inte knark utan det här: En slackline! Min träning under julen.
Walk the line! |