11 maj 2014

Ett varmt TACK

Tackannonsen här bredvid publicerades i Smålandsposten förra lördagen, men det är ju inte alla av er som ser den där, eller ens på Familjesidan.se där den också finns. Med ett allra sista inlägg vill jag därför passa på att tacka för all kärlek och omtanke ni visat och fortfarande visar.

Tack för alla hälsningar, både telefonsamtal, brev, SMS och påringningar.

Tack för alla små presenter vi fått; nallar, böcker, teckningar, m m.

Tack för alla middagar ni sett till att vi fått i oss, både de hemma hos er och de hemma hos oss, med eller utan ert sällskap.

Tack för all hjälp med livets praktikaliteter; tvätt, disk, städning, trädgårdsarbete, hämtningar, lämningar, pappersarbete, m m.

Tack för alla inbjudningar att delta i utflykter och andra små äventyr. Vi har inte alltid haft möjlighet att göra er sällskap men vi uppskattar förfrågningarna ändå.

Tack för alla generösa erbjudanden om hjälp. Trots att jag varit dålig på att utnyttja dem är det mycket värt att veta att ni finns där.

Tack för alla blommor, både i samband med Anders bortgång och till begravningen.

Tack för alla minnesgåvor till Cancerfonden och liknande organisationer.

Tack för att ni bidrog till att göra begravningen vacker, högtidlig och minnesvärd. Tack både till er som närvarade, till er som hjälpte till med planering och genomförande, och till er som medverkade på olika sätt.

Och till sist en hälsning från Anders: Tack för att ni läste hans blogg. Det gjorde honom väldigt glad!

/Helena

21 mars 2014

En chans att ta farväl

Ni är många som frågat när begravningen blir. Nu finns det äntligen ett svar på den frågan: Anders begravning med efterföljande minnesstund kommer att äga rum fredagen den 11:e april kl 14.00 i Koppartälten i Hagaparken i Stockholm.

Alla ni som kände Anders är varmt välkomna att delta, om ni vill och har möjlighet. Anmälan görs till Beckman Begravningsbyrå, enligt instruktion i annonsen härintill, senast den 4/4. Annonsen finns även på familjesidan.se och i dagens upplaga av Smålandsposten.

/Helena

9 mars 2014

Det blir ingen fjällmara

Idag är det Helena som skriver igen, och jag har riktigt tråkiga nyheter:

Efter en plötslig och oväntat snabb försämring har Anders lämnat oss. Han drog sitt sista andetag kvällen den sjätte mars. De sista dygnen sov han lugnt och stilla här hemma med hela familjen närvarande.

Jag inser att många av er får dödsbudet på det här sättet. Det beklagar jag, men kraften räcker inte för att kontakta alla personligen. Hoppas på förståelse för det.

/Helena

23 februari 2014

Sportlov nr 1 = slut

Då så, som vanligt har allt ett slut, även årets första sportlov. Nu har mamma, pappa, brorsan, Elllan och Axel lämnat den kungliga huvudstaden. Det är därför bloggen lämnats lite åt sidan. Som vanligt när det gäller mig så är det fullt upp hela tiden. Måste tacka E-type: äntligen står det en radiostyrd bil i garaget. En stor snabb och farlig! Den går som en skållad råtta, tyvärr fans det lite mycket trottoarer i vägen! Så nu fick den följa med ner till Aneboda rc-service. Men snart är den tillbaks i byn då blir det åka av.
Hejdå os måste jag säga galna bra svenska spel, det kommer kännas tomt, men ny lina på fiskerullen kan nog avhjälpa problemen! Isen har börjat lossna lite på Mälaren så snart ska det nog ligga en gös i pannan!
Sen är det bara sista lilla snoret som ska bort från snoken!
Så nu är dags att bli Stockholmare och köra sportlov nr två med ungarna!  

15 februari 2014

Vabuari

Så är det fast det är inte ungarna som snorar, utan lilla jag som fått en riktig omgång.
Så det är därför jag inte skrivit på ett tag. Ligger nerbäddad i soffan och hostar och fräser.
Heja Sverige nu KÖR vi

10 februari 2014

Mer väntan

Var hos cancerdoktorn idag! Hon var på och framåt men fick tyvärr hålla igen med cellgifterna. Min blodbild var lite skev, så hon vågade inte sätta igång behandlingen ännu. Så nu är det blodprover två gånger i veckan som gäller tills den fasar rätt, sen j-la ska skiten bort. Har även börjat ned-trappningen av all efter jul-medicin ska bli skönt att komma ut ur min lilla bubbla jag lunkar runt i!
Imorgon är det dags att få på sig kängorna och ta sig ut i skogen och skaffa sig lite benstyrka! #Allezfjällmaran
Sen ska vi se ifall vi kan vinna några sprintguld!

9 februari 2014

Söndag kväll

Då var det Söndagskväll efter en grymme-helg! Smålandsbesök, os-start, lunch på Bianchi middag på Rica och skybar.Vad ska man säga? -Världsklass!
Otroligt skönt att bara vara, och att prata skit äta god mat, vinna lite os-silver.
Vi fick en barnfri helg, vilket gjorde att jag fick sova en hel natt! Wow!!! Detta följdes upp med en upp och gå ut innan frukost promenad! Vuxet, skrämmande men faktiskt ganska skönt trots plus 2 grader och regn. Så imorgon är det dags att träffa min onkolog för att få en plan för framtiden! So please stay tuned for more details

4 februari 2014

Yes!

Äntligen kan jag få skriva att jag har tränat! Eller tränat och tränat, allt är ju relativt. Vi började med promenad ner till Långsjön ca. 30 min. Där blev det trappträning, fem gånger i trapporna. Skönt att gå i dom men roligare att springa!
Etapp ett
Jag vet inte hur många höjdmetrar dom gav mig, men det är 103 trappsteg från botten till toppen! Så lite nytta ska de nog gjort!
Etapp tre




              #Allezfjällmaran snart är jag där!!!
Etapp två  
Sen blev det promenad hem! Så nu sitter det en timmes träning i kroppen!

3 februari 2014

Dagens uppföljning

Idag var det dags för besök hos min gamla onkolog, vilket blev väldigt glatt! Träffade henne i början av dec, så det var ett tag sen. Så hon hade bara de andras läkarnas journaler att gå på. Så jag tror hon var lite orolig för att möta mig.Men jag är tillbaka! så hon såg rätt glad ut när vi möttes skönt.
Vi pratade framtid, jag ville börja direkt, hon håller igen. Så nu blir det röntgen.Sen hade hon nån ny cellgiftskur gömd i en byrålåda som jag skulle få smaka!
Så jag säger som Limp bizkit sa: KEEP ON ROLLI`N

Som vanligt?

Hej och godmorgon! Jag har precis avslutat frukosten en stor salladstallrik med keso och ägg! En rejäl skvätt dressing på olivolja och gurkmeja, svartpeppar,vitlök fick hänga på!
Jag ber om ursäkt att jag inte varit så aktiv på bloggen men den här gången har jag varit helt sänkt, kanske reagerat som dem flesta människor skulle gjort, trott att det är över.
Men så i fredagskväll i snöyran, jag tvingade mig ut på en promenad. Då kom flodvåg efter flodvåg med livskraft tillbaka över mig! Jag gick och skrattade för mig själv och mådde bara bra!
Min nya kärlek
Så nu är jag den gamla Andes som dom flesta känner igen! Så nu är det inte lätt att vara cancer gen i den här lekamen.
Idag är sista gången i strålkanonen för att få bort sista skiten!!!
Sen ska jag träffa min onkolog för att sätta en plan med behandlingen. Det är ju snart augusti då ska trailskorna snöras!
Dags att skölja ner sista gröna teet! Så kommer det en ny uppdatering ikväll!

Ha det Andes!

29 januari 2014

Jag ser ljuset

Dags att kliva upp i strålkanonen. På med masken, och sedan in i röret. En väldigt otrevlig känsla. Ansiktet spänns fast i britsen. Sen ligger man där helt hjälplös.

Nätmask med litet hål under näsan

Jag har aldrig vart klaustrofobisk men det här utmanande mina gränser. Så visst var jag nervös när jag gick ner i strålningskällaren. Men jag var rätt tungt drogad, så det var en lustig känsla. Sista dagarna är som jag gått utanför min egna kropp.

Väl inne i kanonen görs alla inställningar. Sen slås kanonen på, och allt blir vitt, och jag menar helt vitt. Detta upprepas två gånger.

Känslan efter strålningen är samma trötthet men aningens mindre apatisk. Så fortsätter det i den här riktningen är jag positiv! So keep it up!

Strålningsomgången jag ordinerats består av fem tillfällen. Två avklarade, tre to go!

25 januari 2014

Upp till bevis om det är nån stake i mig!

En riktigt tuff vecka avklarad. Har försökt lägga upp en strategi, för att hänga med in i framtiden!
Så nu är det hard core anti cancer mat, stenhårda 30 min promenader!
Det som händer nu är att hjärnan ska få sig kyss av kobolten, En lätt omstart crtl+alt+del. Sen ska skiten bort.
Just nu går mitt i slow motion, Det är det som känns jobbigaste just nu, att inte ha nån extra energi. Men i vecka. ska jag ut och  göra ett sök Ska försöka börja svara i telefon!

24 januari 2014

Lite mer fakta

Anders kände inte för att skriva idag, men vill ändå dela med sig av den information vi har, så han har lämnat över tangentbordet till mig.

Anders har multipla metastaser i hjärnan. Det försämrar prognosen avsevärt.

Multipla innebär att det är flera stycken vilket gör dem svåra att skära bort oavsett om man använder skalpell (vanlig operation) eller strålkniv (riktad strålning). Planen är därför att bestråla hela hjärnan.

Behandlingen syftar i första hand till att bromsa förloppet. Det finns inga garantier för att strålningen slår ut alla befintliga metastaser, men vi hoppas förstås. Om inte annat hoppas man att det bromsar tillväxten.

En nackdel med att stråla hela hjärnan är att vävnaderna bara tål en viss mängd strålning. Har man väl gjort det kan man inte göra det igen. En fördel är att det påverkar även eventuella mikrotumörer som inte syns på röntgen.

Både jag och Anders inser att många av er får beskedet på det här sättet. Det beklagar vi, men som läget är nu är det ingen av oss som har energi att ta kontakt och berätta. Hoppas på förståelse för det, och för att vi kanske inte alltid svarar när ni hör av er till oss. Ni ska dock veta att all omtanke ni visar värmer. Tack!

/Helena

16 januari 2014

Önskningar

Läget med mig är inte så dåligt som kanske en del av er tror. Det var t.om min idé att åka in till sjukan. Detta för att få någon klarhet varför inte smärtan avtar. Sen har inte ungarna gjort sig förtjänt av allt skäll.
Nu ligger jag väntar på ronden, så får vi se i fall dom har jagat fatt på röntgenplåtarna.
Stortjejen hade jobbat med bokstaven Ö i skolan, då hade dom pratat om önskningar. Hennes önskning var att: Pappa ska bli FRISK! Och det är ju nåt som jag ska bli!!!
Här är målbilden

15 januari 2014

Statusuppdatering

Har återigen checkat in på Hotell SöS, med helpension. Kommer troligen bli en vistelse på ett par dagar. Den här gången fick jag ett enkelrum med toalett i korridoren. Personalen håller koll på vad jag äter, så jag inte ska förlora formen helt. Plus att de experimenterar med olika former av smärtlindring. Morfinet funkar bäst hittills.

13 januari 2014

Tillbaka på "jobbet"

Då var det slut på ledigheten! Nu är jag åter i sjukvårdens klor. Idag drog det igång med röntgen, skulle kört två en magnetkamera och en datortomografi. Började dagen med en rejäl fasta. Så dagens frukost bestod av en dos morfin för att klara att ligga still en timme medan dom röntgar. Sen bar det iväg mot sjukan i snigelfart 1,5 mil på nästan två timmar. Det var lite läskigt för nu hade morfinet kickat in. Ville bara ställa bilen och sova.
Väl framme så frågade de i repan vad jag gjorde där så tidigt. Då hade de strukit magnetkameran så fastan var helt i onödan. Dom fixade till en tidigare tid för datortomografin. Dags att dra i sig en liter kontrastvätska. In i röntgen, en snabbis på 15 min. Sen var det bara att lämna tillbaka kontrasten, med en kaskadkräkning. Normalt får man vänta tills den tagit sig igenom hela systemet, men idag tog den en genväg ut.
Så nu är det bara att vänta en vecka på domen.

12 januari 2014

En första ljusning


Igår kom äntligen den dagen jag väntat på, den där känslan av vad  bra jag har det. Det började med att jag åkte och köpte en massagedyna. Väl inpluggad var det dags att provåka...aj, aj, aj! Det känns som om jag har en inbyggd puckelpist-bana i ryggen! Resultatet av tre cykler tortyr; jag kunde ligga på rygg i mer än fem minuter utan större smärta!Vilket jag inte kunnat göra den sista månaden. Nästa goa grej, iväg och käka middag med ett par polare. En riktigt bra thaimiddag på wann thai, galet bra smaker och mycket grönsaker!!! Detta följdes upp med besök på dansens hus för att beskåda cirkus cirkör en inte fullt så munter föreställning. Fast imponerande akrobater.
Så om ett par dagar kommer jag bli mig själv igen!!!
Tortyrstolen!

7 januari 2014

Samla energi

Efter att ha varit nerbäddad i tre dagar, är det dags att se till den här sidan och ge er lite uppdateringar. Värken i axeln sitter kvar känns som nackspärr de lux. Det som har tillkommit är en känsla av en monster-influensa. Vilket har förstört min aptit, vilket har medfört en liten viktnedgång på 6 kg. Inte så bra för mig! Pratade med min läkare om det, han sa att det var vanliga biverkningar av strålningen. Så ordinationen var morfin mot smärtan, och vänta på styrkan kommer tillbaks  
THE STRONGEST WILL SURVIVE

3 januari 2014

Rutiner

Då var det nytt år, med nya chanser och nya utmaningar! Sen var det här med rutiner, jag tror att vi alla mår bra av rutiner. Så nu är det dags att planera upp året, med fokus på fjällmaran så klart!
Jag brukar sätta upp ett mål,så att jag har något att sikta på, något som motiverar mig när träningsmoralen är låg! Så även i år, målet är att klara maran på fem timmar. Ett för mig ett högt satt mål, men det är så jag funkar, jag måste känna pressen på mig. I vanliga fall brukar jag inte tvivla på min målsättning, men den här gången känner jag en viss skepsis. Detta beror på det långa träningsuppehåll jag tvingats till. Jag hade hoppats på att vara igång nu efter strålningen, men tyvärr släpper inte smärtan eller tröttheten.
Men nu är det dags att sluta gnälla och börja röra på fläsket. Så dagens pass kommer bestå av gång in till Kungsholmen, det är den nivån jag ligger på just nu.